Varför gör man om en Slipmaskin till att bli Polermaskin

Det fanns massor av motivering för att hitta på en lösning, faktisk flera hundra skäl  😉

Peco kod 100 är vår standard

Vi har mängder av gammal Flexräls liggande i en kartong, ca 100st hellängder, ca 30st längder som är längre än 50cm och säkert 50st bitar som är 10-50cm.
Peco växlar finns också i stort antal. Detta materiel representerar en hyfsat stor peng, en peng som vi vill köpa växelmotorer för istället.

Rälsen och växlarna har en sak gemensamt. DE ÄR GRYMT SKITIGA
Alla rälsbitar och växlar har lödd strömförsörjning, eller lödda “Rail Joiners” som måste bort.
Alla rälsbitar och växlar har lim, strössel, färg och allt annat tänkbart och icke tänkbart skit på sig.
Sedan finns det givetvis lite skador på rälen här och där i form av repor och jack, det finns lite ”veck och bockningar” som man verkligen kan undra över hur de har kommit till, och självklart har syllen släppt lite hur och var som helst.

Grov Oxidation

Sist men definitivt inte minst all räls och växlar är slitna och oxiderade till den grad att det inte går att få bort med T-röd, Isopropanol, Lacknafta, Kemiskt Ren Bensin, Aceton eller Thinner.
Växlarna har inte bara att de är “skitiga” som nackdel, de är av typen ”insulfrog” och för alla gamla Rannerallare så reser sig nackhåren när någon uttalar denna styggelse. INSULFROG

Egentligen så borde inte det vara något problem med just insulfrog men med våra gamla lok och bristen på strömupptagningsförmåga och i många fall (de flesta) hårt slitage och minimalt underhåll, gör att insulfrogväxlarna orsakade otaliga driftsstopp.

Vi beslutade oss för att konsekvent gå över till växlar av typen electrofrog. Electrofrog ger ju en bättre strömsättning och därmed mindre problem.

Så vad göra ?

Första tanken: Allt måste göras rent, annars går det inte att använda något.
Andra tanken: Vi måste göra om våra växlar av typen insulfrog till electrofrog.
Tredje tanken: Slopa Andra tanken. Efter att ha testat om vi klarar att göra om en växel från insulfrog till electrofrog (viket vi kunde men det tog alldeles för lång tid) (Bild B-G nedan). Så vi beslutade att alla lok skall revideras så att strömupptagning inte är ett problem i framtiden. Alla gamla lok måste i vilket fall som helst renoveras/servas ordentligt.

Alltså

För att kunna bygga enligt den tänkta spårplanen i Lokverkstad och Tågmagasin utan att köpa nytt, så måste vi göra rent allt.
All räls och alla växlar måste göras rent, men vänta nu lite granna, det gick ju inte.
Att det “inte går att göra” brukar inte hindra oss från “att göra”
Frågan var bara “hur göra”.
Projektet ”Fixa räls & växlar” kändes lite orealistiskt först, men så kom det en idé.

Slipmaskin blir Polermaskin

Ibland får RR saker från alla möjliga håll, och det är vi väldigt tacksamma för. Dessa saker kan komma att användas direkt, eller så blir de liggande tills de kommer till användning, eller så blir de liggande till dess att de blir omskolade till att göra något som de inte var tänkta göra ursprungligen.

Bandslipmaskin

För många år sedan fick vi en gammal bandslipmaskin som var monterad på ett kraftigt stativ och fram tills nu så har denna maskin inte fyllt någon större funktion för RR.

Men det skulle det bli ändring på nu, för nu skulle den omskolas till att bli en polermaskin istället.

Det första problemet var att det inte gick att hitta ett slipband med rätt mått. Möjligen skulle det gå att beställa ett slipband på gamla Sjögrens Järn numera Tools, men utan att vara fakturakund så var man inte betrodd att beställa hos Tools. Surt sa räven när han käkade rönnbär. Sverige i ett nötskal idag, som privatkund är man inte välkommen på många ställen längre, ett fenomen som tyvärr blir allt vanligare. Så länge som man betalar för sig så skall alla betraktas lika och var lika berättigade att handla. (borde vara olagligt och falla både under diskriminerings och konkurrenslagstiftning)

Så det blev till att köpa ett slipband på Jula istället, men det var både för brett och för långt. Bredden såg jag inte som något större problem, det borde bara vara att skära av 3cm från 15 till 12cm så är bredden klar, och precis så enkelt var det. Längden däremot, det skulle bli en helt annan sak, det var en sak som var säker (åtminstone kändes det så). Att kapa bandet var givetvis inget problem det var lika lätt som att kapa bredden, men att sätta ihop bandet igen hmmm tja man kan ju alltid hoppas. Bandet var i original tejpat i skarvet med en glasfiberförstärkt 1cm bred (smal) tejp. Först provade jag med att tejpa med ”Silvertejp” 50mm bred eller 5x1cm = 5cm, kanske skulle en tejp som är fem gånger så bred som originaltejpen hålla. Men svaret blev snabbt och negativt, det höll inte. Ordet ”glasfiberförstärkt” låg och gnagde i bakhuvudet, hur skulle jag kunna åstadkomma detta? För återigen så är man som privatkund utestängd från de riktigt duktiga grejorna som proffsen kan handla. Bauhaus fick frågan om de hade någon vettig tejp som skulle klara detta uppdrag, men de ruskade bara på huvudet och sa att det klarar bara proffstejp (så upplyftande). Nåja ett litet ess hade jag i min rockärm, så jag frågade efter glasfiberband något i stil med det band som man sätter på gipsskiveskarvarna innan man spacklar, men helst ännu bredare och nu såg killen mycket gladare ut och sa följ mig. De hade en 15cm bred självhäftande skarvremsa av glasfiber (lycka).

Åter på klubben plockade jag fram mitt lilla ess, en Tesa dubbelhäftande mattejp tunn (inget skumgummi) 50mm bred och satte en remsa mitt över skarven på slipbandet och sedan satte jag ytterligare en remsa på var sida om den första, totalt 150mm bred = 15cm som är bredden på glasfiberremsan som jag satte ovanpå mattejpen och på glasfiberremsan satte jag ett ytterligare lager av mattejp och på detta lades en bit lakansväv. Nu var slipbandskarven 15 gånger så bred men det gör ingenting, värre är då att skarven har blivit mycket tjockare. Men den viktigaste frågan var ändå skulle det hålla?

HURRA DET HÖLL FÖR FÖRSTA TESTKÖRNINGEN !

Slipband Monterat

Nu satt det ett slippapper på bandslipmaskinen med korn 80 dvs. mycket grovt, och dessutom skulle vi polera inte slipa rälsen, men halvvägs hade vi kommit med funktionen.

Nu till polerfunktionen.
Vi har till våra rengöringsvagnar använd konstgjort sämskskinn och det har fungerat perfekt. Så nu var tanken att göra ett polerband av konstgjort sämskskinn och sätta

Polerband Nytvättat

detta på slipbandet som får dra runt polerbandet. Första testet gjordes med den lyckosamma starka mattejpen, men den höll inte länge. OK dax för plan två, fram med tuben med textillim som ger en skarv som skall tåla att tvättas i 60°C . Remsor av sämskskinn och skarvbitar klara, på med lim (vänta) sätt ihop och sätt i press och vänta på att det torkar (suck).

ÄNTLIGEN TORRT !

Polerband Monterat

Fort på med sämskskinnet på slipbandet, starta med en kort strömpuls, det höll. På med strömmen i 5sek, det höll, 20sek det höll, 1min det håller fortfarande. Gäss det hållet. (stavas det gäss, jäss eller jess)

Fram med silverputsen och Autosolen
Provar först med Autosolen, den polerar rälsen jättebra men nästan all Autosol sitter runt rälerna som en tjock smet (som var jäkligt jobbig att diska bort för det räckte inte med diskmedel, var tvunget att använda lacknafta och en riktigt grov borste)

Alternativ två, silverputs. Varför i he….e sparar man en tom flaska, nåja nästan tom det fanns några droppar kvar. Provade att hälla en skvätt vatten i flaska och skakade (ungefär lika bra som Hasse Alfredsson i ”Gammal man gör så gott han kan” för er som vet vad jag menar)

Häller ut en skvätt på sämskskinnet, (attans vad tunt det blev och vad mycket det kom på en gång) smetar ut det med handen (ingen bra idé).

Provkör, och det skvätter som bara den, kan det bero på att det är så blaskigt tro. Fram med en rälsbit och prova, hm. Fram med en rälsbit till och provar igen.

EUREKA det fungerar, kanske inte världsbäst men det fungerar.

Nu skall det köpas silverputs minsann.

På vägen till RR nästa gång svängde jag in på COOP och köpte silverputs ”Häxans Silverputs”. Flaskan var av ny typ men annars var det samma silverputs som mor min alltid använde, jag kände igen den därför att den luktade precis lika illa nu som den gjorde när jag var sådär tio, tolv år och fick hjälpa till att putsa silverbesticken. Nu var det bara att med hjälp av en grovborstad pensel (Biltema till för underredsmassa) fördela silverputsen i ett så tunt lager som möjligt.

Nu kunde jag köra rälsbit efter rälsbit på polermaskinen, visserligen varierade det kraftigt mellan de olika bitarna, och till och med kunde en rälsbit ha en fläck eller del som var betydligt mer oxiderad och hade mer fastbränd skit och dessa fick köras betydligt längre än andra inte fullt så dåliga bitar.

Den första stora bunten av gammal räls är polerad, och slutresultatet blir faktiskt precis så bra som jag hoppats på, eller rent av så blir det bättre än vad jag ens kunde tänka mig.

Det fungerade helt perfekt att polera gamla växlar också. Först provade jag med den nya generationen växlar, de som var av typen electrofrog, men gammal och i stort behov av polering, därefter provade jag att polera en riktigt gammal växel av typen insulfrog som var i alldeles bedrövligt skick. För att kunna visa hur resultatet blev så polerade jag bara halva växeln och det var omöjligt att missa effekten om man uttrycker sig på det viset.

Nu återstår “bara” den lite mer industriella fasen, massproduktion.

/Lennart

 

(Bild  B – G )

Electrofrog VX
Insulfrog VX
VX Rensad
Nya Bitar
En Bit
Två Bitar